TH105/Komachis Spelavslutningar

Baserad på den engelska översättningen.

data/scenario/komachi/ed.cv0.jdiff

	Sanzufloden.@ Den första prövningen man måste ta sig över innan reinkarnationen.@ Det är en stor flod som separerar denna värld från den nästa.
	Man kan inte avgöra vart vattnet går - den flyter endast på tystlåtet.@ Dimman är så tjock att det är omöjligt att se hur vid floden är.@ Det är här hon arbetar.
	Spöke (…det första tornet är för min fader)@ Komachi "Kom igen, ännu ett barns spöke?@ Barn har inte upplevt något och deras samtal blir tråkiga."
	Spöke (…det andra tornet är för min moder)@ Komachi "Hörru, du slösar bara tid på att stapla stenar på varandra.@ Tror du någon tänker tycka synd om dig?
	Spöke (…det tredje tornet är för…)@ Komachi "Nej, lägg av nu. Du kommer aldrig över floden på det här sättet."
	Komachi "Viljan att uppfylla sina hopp är bara en form av längtan.@ Längtan frambringar tvekan, vilket skapar tillgivenhet.@ Spöke (……)
	Komachi "Du måste kasta bort all din missriktade vilja, acceptera allt och flyta längs med floden."@ Spöke (…det första tornet är för min fader)
	Komachi "Om du inte förstår kan du göra som du vill."@ Spöke (…det andra…)@ Komachi "Men din tillgivenhet kommer förvandlas till agg. Och det är inget bra."
	Komachi "Om du någonsin tänker dig att du vill glömma denna värld…@ Kom och prata med mig.@ Jag kan fixa en speciell resa för att ta dig till den andra sidan."
	Komachi funderade på att byta jobb och bli en av de shinigami som möter folk efter döden. Så länge hon hade ett jobb skulle hon kunna klara sig även om hon fick sparken.
	Hon tänkte sig att om hon någonsin blev trött på att köra över andar kanske hon kunde försöka ta sig an himmelsmänniskorna i Himlen. Hon skulle inte låta dem komma undan med att säga hur de inte var rädda för döden.
	Men det hon inte insåg var att -- Om hon förlorade sitt jobb som färjeman för att hon inte körde över andar, skulle hon inte lätt kunna få tag på något annat jobb.