TH145/Marisas Spelavslutningar

Baserad på den engelska översättningen.

data/event/script/ed_marisa.pl.jdiff

	――Hakurei-helgedomen.
	Efter att hon skällde ut gymnasieflickan återvände Marisa till Gensokyo.
	När hon kom tillbaka hade Ockultbollarna försvunnit.\. Kanske hade allting löst sig?
	Kasen var inte vid helgedomen av någon anledning, och Marisa kunde inte se något konstigt om byggnaden heller.\. Hon kände sig som att hon blivit lurad av en räv.
	\c[255,210,255]Marisa: "Aj aj aj...\. Vad sjutton hände egentligen?\. Var det där verkligen Yttervärlden?"
	Var det en dröm?\. Eller verklighet?\. Ju mer hon funderade på sin upplevelse,\. ju mindre verkligt kändes det som.
	Eftersom Kasen också hade betett sig konstig,\. kändes det som att hon snubblat in i någon drömvärld.
	Nu när hon tänkte på det,\. hade hon inte alltid trott att Yttervärlden var något\. som man inte direkt kunde interagera med?
	Hon hade väl inte precis gjort det omöjliga?\. När hon kände en obekant känsla av iver inom henne,\. brast Marisa ut i ett gapskratt.
	\c[255,225,185]Reimu: "Vad håller du på med?\. Varför sitter du här, mitt i natten,\. och skrattar som en idiot?"
	\c[255,210,255]Marisa: "Du,\. skulle du bli chockerad om jag sa till dig\. att jag precis kommit tillbaka från Yttervärlden?
	\c[255,225,185]Reimu: "Va?\. Är du full eller?"\. \c[255,210,255]Marisa: "Det var en sån ljus och vacker plats."
	\c[255,225,185]Reimu: "Nej, inte alkohol,\. men svampar kanske?\. Eller i alla fall någon slags drog."
	Skulle dagen komma när hon, en dag,\. kunde utforska Yttervärlden helt fritt?
	Kanske om hon fick möta den där människan igen.\. Då kanske hon skulle kunna gå till Utsidan igen.
	Medans Marisa funderade på detta,\. märkte hon en Ockultboll som flöt iväg,\. högt upp i himlen, ovanför Reimus huvud.
	Begränsningens kris var inte klar än, men Marisa hade tappat intresset för det.\. "Kanske vore det okej om barriären föll", tänkte hon.