|
|
#0@0Det Stora Mausoleet.
|
|
|
#0@1Platsen där små gudomliga andar (=längtan) har samlats
för att ha Miko fylla deras önskningar.
|
|
|
|
|
Marisa
|
#0@2"Så, vad vill du ha uppfyllt?
|
|
|
#0@3Va? 'Jag vill äta något gott?' Ät lite svampar.
|
|
|
#0@4Min höft värker?' Jag känner en bra massör."
|
|
|
|
|
Marisa
|
#0@5"Jösses, hur förstår du alla dom hära?"
|
|
Miko
|
#0@6"Jag sa att inte var någon poäng om du inte kan lyssna på tio längtan samtidigt."
|
|
Marisa
|
#0@7"Tio samtidigt… va?"
|
|
|
|
|
Marisa
|
#0@8"Törstig… sömnig… med… drömmar… kraft…
|
|
|
#0@9Sluta prata över varandra!"
|
|
Miko
|
#0@10"Folkets tankar ändras för varje stund.
|
|
|
#0@11Försöker du lyssna på dom en efter en så kommer du få olika resultat.
|
|
|
#0@12Du måste lyssna på allihopa samtidigt, så kommer du till slut se sanningen."
|
|
|
|
|
Marisa
|
#0@13"Hur tusan ska jag kunna göra det!?"
|
|
Miko
|
#0@14"Jag tycker det är ganska enkelt."
|
|
Marisa
|
#0@15"Men du är inte som oss andra…"
|
|
|
|
|
|
#0@16De gudomliga andarna samlades naturligt vid Mikos återuppståndelse.
|
|
|
#0@17De små mänskliga längtan som speglade deras sanna jag.
|
|
|
#0@18Det är vad de gudomliga andarna verkligen var.
|
|
|
|
|
|
#0@19De små andarna som samlats i mausoleet var för många för Marisa.
|
|
|
#0@20Så hon tappade intresset för mausoleet och återvände till hennes vanliga liv.
|
|
|
#0@21
|
|
|
|
|
|
#0@22
|
|
|
#0@23
|
|
|
|
|
|
#0@24
|
|
|
#0@25
|
|
|
#0@26
|
|
|
#0@26
|
|
|
#0@27
|
|
|
|
